Godmorgon alla helgnjutare!
Än ligger jag i sängen och vaknade med en uppenbarelse!
Att vi ska ta Carolines gamla bord till köksbord och köpa nys stolar till det. Nu i och med den nya skänken blev jag ju givetvis sugen på att köpa gamla stolar, tyvärr är dem i annan färg, eller helt klart lackade bara. Rokokostolar, JAG VET att man inte borde slipa dem och måla om dem! Meeen, om jag köper sex sådana stolar typ 1500-2000 så får jag väl göra vad jag vill med dem?! Inte sant?
Så nu är jag inne på att göra så, använda skänken vi har köpt till vardagsrummet till köket och istället köpa ny igen till vardagsrummet! Men det
Är bara tankar än så länge!
Inatt höll min katt gå döden till mötes ett par år tidigare än väntat. Dödsorsaken hade varit jag själv som strypt henne! Hon har börjat marsa igen, ordentligt och jag tid igår beslutet att sterelisera henne för gott istället för p-piller. Till halv fem höll hon mig vaken! Fint! Tror ni jag var något nöjd. Jag var så jävla arg att tårarna spröt! Hon rev på dörren konstant. Den är stängd för att kattungarna inte får komma in, då vi inte litar på dem med kisseriet än. Hon rev, rev, skrek, rev, rev, skrek, skre och rev. Jag rev av mig håret. Caroline sover som en prinsessa bredvid mig med snarkningar.
Jag flög upp i rasande tempo, samtidigt som skrek högt, jag ska döda diiiig! Jag plockade undan ALLT på golvet, jag hämtade vattensprutan och gick och lade mig med dörren uppe. Må dem kissa överallt i sängen, men jag totalt in i helvete jävlar skiter i det! Kattjävlar!
Alla fyra kom in i hiskilig fart, upp i sängen, busandes! Jag var så frustrerad att jag stortjöt! Det sprutade tårar om mig! Jag var helt maktlös! Det fanns inget jag inte testat. Jag har försökt att bara ha fröken där inne, ne men då ska ju kattjäveln ut direkt så då var det ju bara att öppna dörren till henne, för att hon fem minuter senare ska in IGEN. Jag testade att ställa dammsugaren vid dörren för dem är rädda för den, men vilket jävla idot att är rädd för en avstängd dammsugare. Knappast dammsugaren i sig dem är rädda för utan ljudet, men värt ett försök!
Sista försöket, när alla var här inne, 4:12 när jag låg och storgrinade på min sida av sängen, minst lika förbannad på Caroline för att hon lyckas sova. Inte en ens atombomb väcker henne. Tar jag dem i nackskinnet, allihop, och mer eller mindre kastar dem längs golvet, smäller igen dörren, skriker till Caroline, -tack så jävla mycket för hjälpen!!!, lägger mig och det är tyst!!! Helt otroligt! Det är tyst!!!! Jag kan höra mig själv tänka igen. Jag hör att Caroline är vaken med vågar inte säga ngt till mig. Det hade inte jag heller om jag var hon. Jag var en ångpanna. Halv fem somnar jag av ren utmattning. Tack gud?
/Martina
